Idag tog jag iaf ett beslut och åkte upp för att hälsa på morfar. Han är sjuk, riktigt sjuk och mer än så kan jag tyvärr inte säg. Dock har ju jag och min familj inte haft så bra kontakt med honom, snarre ingen kontakt? Och det har bråkats mycket mellan min mamma och honom. Det ska jag dock inte gå in på för det är privat! Hur som helst - det vart väldigt tveksamt från min sida om jag verkligen ville åka upp dit och träffa honom. Efter all skit har min morfar inte stått högt på min lista direkt. Dock sa mamma något som fick mig att ändra åsikt "jag vill inte att du ska ångra dig senare" och det är sant! Idag kanske var sista gången jag såg honom, och det säger jag med smärta i mitt hjärta. Är förvånad att jag tar det så hårt som jag gör. Men efter idag har det ändrats mycket. Och jag tror idag vart första gången min morfar kramade om mig. Det viktigaste vart iaf att han och min mamma fick prata ut. Det vart väldigt jobbigt i början. Men det lugnade ner sig till slut, och jag tro min morfar vart väldigt ledsen över hur allt har blivit som det har blivit med han och min familj. Konstigt att en sådan här sak måste hända för att föra oss samman igen. Men ah, nu vet ni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar