Courage.

Courage is a hard thing to figure. You can have courage based on a dumb idea or mistake, but you're not supposed to question adults, or your coach or your teacher, because they make the rules. Maybe they know best, but maybe they don't. It all depends on who you are, where you come from. Should you always do what others tell you to do? Sometimes you might not even know why you're doing something. I mean any fool can have courage. But honor, that's the real reason for you either do something or you don't. It's who you are and maybe who you want to be. If you die trying for something important, then you have both honor and courage, and that's pretty good. I think that's what it is, that you should hope for courage and try for honor. And maybe even pray that the people telling you what to do have some, too.

Lite tid, lite förståelse. Det är allt jag behöver.

Sold.

Hur kan en person få en så fridfull, glad och jätte lyckligt men samt ledsen?
Jag hittar inte svaraen till någonting längre.
Och jag vet inte om jag ska ge upp eller om jag ska fortsätta.
För om jag fortsätter, kommer jag vinna då? Förlorar jag, var det bättre att ge upp.
Kanske skulle det bara vara, en dröm. I så fall, vill jag aldrig mer vakna <3
Jag är sold till dig. Och jag hittar ingen väg ut.

Men hur ska jag kunna spendera tid med någon, som aldrig har tid?
Eller är det bara lögner som gör att det alltid kommer något i vägen?

Höstlooov.

Feeling a little bit sad..

Bio idag med väldens bästa Nellie :)
"The hounting in conetticut" Riktigt bra film faktiskt.
I morgon kanske det blir Köpenhamn, men lite tur. Och festa med Kevin, Martin & Dennis.
Satan vad lycklig jag hade varit då. Söndag - vet jag inte än. Mamma och pappa åker till stugan i morgon så är ensam hemma fram till tisdag. Lite skönt.
Jag hoppas jag får lite trevligt sällskap på färden (a) hoppas <3

Skolan slut!
Nu är det looooooov!!!

I couldn't see how every sign pointed straight to you.

Du.

Två dagar kvar. Sen är det höstlov.
Och varför känner jag på mig att det kommer bli något jag aldrig glömmer?
Jag är glad hela tiden nu, en form av någon sorts lycka. Jag är ofta trött dock.
Som nu, då jag jätte gärna hade velat sova. Men jag är glad. Jag är så himla glad.
Och kanske visas det snart <3 åtminstone nu, vet jag :)

& snart kommer Kevin hem, antagligen kommer Maxim också och hälsa på.
Vilken lycklig brud jag hade blivit! Ni är ju trots allt, något av de bästa jag har :)

Övningskörde idag. Gick mycket bra i jämförelse med förra gången ^^.
4 körningar till uppskrivna innan December. Sedan blir det halkbana och stattskörningen innan jul. Så förhoppningsvis tar jag mitt körkort därefter :) Och med lite tur, har jag det i slutet av året (y)

"just nu, känns du rätt för mig"
Jag är lite lycklig just nu :')

Ciao!

Mitt mål.

Även fast veckan började rent tekniskt åt helvete har slutet av veckan varit bra. Dock dras jag med olika slutsatser om hur jag ska fortsätta. Men allting löser sig, eller hur? Jag önskar mina strömsnäs vänner hade varit med mig här nu. Hade verkligen behövt dem, deras stöd och värme som de alltid ger mig. Fan vad jag saknar dem. Det har gått över 2 månader nu. Men snart kommer dem hem <3 en vecka kvar! Sen är det lov :) något jag verkligen hade kunnat behöva!

Relationen mellan pappa och mig är som vanligt.
Jag undrar om det någonsin går att ändra på.
Jag har försökt i 10 år nu att komma närmare min pappa.
Och jag har fortfarande inte hittat en lösning till det.
Psykolog hjälper inte, då blir han vansinnig! Även mamma och jag har försökt prata med honom tusen gånger. Men han har väldigt svårt för att lyssna. Om jag skulle ha ett ända mål i livet, så skulle det vara att få ihop någon slags relation med min pappa. Det har jag önskat så länge jag levt. Ibland, tro jag inte ens han älskar mig.
Men jag har fortfarande lite hopp kvar. Vi får hoppas att jag lyckas! :]
Och så har vi skolan..
Om jag hade fått backa 2 år, hade jag bytt skola för längesen.
Haganäs är verkligen världens (iaf sveriges) sämsta skola.
Rekotorerna, lärarna, eleverna precis allla här har ingenting annat att göra än att snacka så jävla mycket skit. Folk pratar historier, myter och rykten, är det något att tro på? Jag tycker varje person ska bilda sin egen uppfattning hos andra. Din historia! Alla människor förtjänar alltid en chans. Jag vet, för jag fick aldrig min här. Pågrund av just dessa personer som inte kan göra något annat än att snacka skit. Och det värsta av allt, dem tro på det!

Jag lever inte.
Jag är död.
Pisa finns inte.
Och värst av allt.. det här är bara början.

Tillbaka på ruta ett.

Tillbaka på ruta ett.
Grunden där jag en gång började bygga.
Nu har allt rasat. Det känns som allt jag en gång trodde på,
allt jag hoppats på och allt jag litade på, har försvunnit.
Sanden har runnit ut och mitt timglas är tomt.
Och jag är rädd för att säga saker som jag en annan dag kommer ångra.

Hemma är det åt helvete.
Min mamma har inte pratat med mig på två veckor nu.
Och nu är hon ledig en hel vecka? :S
Kanske är det nu hon fått nog. Och det är kanske nu jag behöver flytta.
Men mamma, efter varje bråk och för varje tår, så älskar jag dig.
Det är dig jag beöver nu. Det är dig jag behövt alla gånger.

___________________________________________________________________

Jag sa en gång " varför ska man leva, om man inte känner att man lever?"
Jag är tillbaka där nu. Och jag hittar inte svaret.
Kanske har jag bara en dålig dag. Men varför börjar de dagarna bli allt fler?
Dags att börja prata med min psykolog igen kanske? Men jag vill verkligen inte gå så långt. Om jag bara hade kunnat hittat en väg själv.
Jag har förlorat min makt, min personlighet. Kanske dags att gå solo ett tag?
Jag tränar inte så mycket häller längre. Har väl tappat suget lite kanske. Men den största anledningen har nog varit mitt humör, och alla skador jag har fått utav de.
Dock är det en bit jag inte vill förlora. Åtminstone där, är jag fri.
Boxningen är allt jag har, och de få vänner som faktiskt ställer upp för mig. Men är det inte lite illa om man faktiskt kan räkna alla sina vänner på fingrarna? Och jag behöver bara använda ena handen. Men jag har aldrig ställt höga krav på mycket.
Men jag tycker alla färtjänar lite ärlighet och förståelse ibland.

"förlåtelsen ä grunden till all lycka". Jag önskar det vart så..

/ Vi ses!