Jag har vingar.

Det är hopplöst ibland, alla gånger du ändrar dig.
Alla gånger du är säker eller osäker.
Du sa du vart omöjlig att leva med.
Mitt svar hade varit att du är omöjlig att leva utan.
För annars hade jag inte stannat kvar och hoppats så länge.
Jag vet dock inte vad det leder. Men tänk om det leder till något bra?
Jag vill inte leva resten av mitt liv genom att tänka "om?"
För tänk om..

Jag spendera hällre mitt genom att bli sårad och älskad.
Än att leva ensam. Där är sanningen.

Jag har vingar och jag flyger.