Medans Bengt står fastklistrad vid tavlan och pratar om sin samhälls-skit,
så har jag nu försvunnit in i musiken värld. Jag sitter och lyssnar på ett intro från twilight - possibility, som gör mig lite halvt deprimerad på omvärlden (snarrare ganska mycket). Ibland far tankarna runt, och ibland händer dumma saker om och om igen.
Min mamma pratar inte med mig igen. Hon har ignorerat mig i 5 dagar nu.
Och pappa, ja.. han är väl som vanligt.
Jag förstår inte vad jag gjort för fel, som får dom att hata mig så mycket.
Jag älskar mina föräldrar. Så, förutom det, vad gör jag fel?
"om vi älskar varandra, så kan vi övervinna allt" - för 3 år sedan trodde jag att det räckte. Men jag hade fel. Du måste kunna vara lycklig också.
Och om det här är mitt liv, om det här är det jag ska vara lycklig av. Så lever inte jag! Så vad var det för mening med att skapa mig?
So tell me when you hear my heart stop
You're the only one that knows
Tell me when you hear my silence
There's a possibility i woulden't know
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar