Vi är spliter. Vi är ingenting. Du går rakt in i en jävla klippa. Och du skulle aldrig haft det så lätt att förlåta. Men nu när det är gjort. Förvänta inte dig mig att stanna, eller finnas här. Jag tänker inte berätta nästa gång, där är det du som måste lista ut vad, varför, hur! Nu drar jag mig ur..
Jag säger inte att det kommer bli lätt. Jag säger inte häller att detta är det sista beslutet jag kommer ta. Men nu har jag fått nog av alla lekar. Detta är min verklighet. Mitt värdelösa liv, är min verklighet. Och det finns ingenting du kan göra för att hjälpa mig. 6 veckor kvar, sen tar du studenten. Efter det, ser du mig aldrig mer igen! Grattis, du vann!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar