För att fira den "stora alla hjärtans dagen" tog pappa med sig blåbärs paj med sig hem idag. Lika gått som vanligt. Önskar dock mamma var här och delade den med oss.
Ska man äta gott, spendera tid med varandra, så ska man göra det med hela familjen.
.. som vanligt rök jag ihop med pappa igen idag. Eller ja, HAN bråkade med mig. En gubbe som inte direkt uppskattar någonting. Ni vet, så fort jag börja tro att jag har vant mig, vid allt bråk och tjafs från han, att jag inte bry mig längre. Så kommer det dagar då han tycker ner mig iaf. Då är jag inte så stark längre.
Jag har fått väldigt mycket ifrån min pappa, som gör mig lik han.
Men 2 stora saker som skiljer oss ifrån är humör och känslor.
Och humör då menar jag inte glad, arg eller ledsen. Utan han har samma humör till alla sorters människor, där han ska få ut allt de han vill säga först. Envis och otrevlig. Och han märker inte ens att han är det själv? Han har även ett annat humör, ett speciellt ett, men det sparar han, åt mig! Den person hoppas jag ni aldrig få träffa. Känslor sa jag också. Pappa han går och bär på mycket känslor, det vet jag, vilket jag gör också. Dock i stället för att dela dom, eller ägna sin tid till att bry sig om någon annan, så det ända han kan tänka på, är sig själv. Ibland undrar jag om han NÅGONSIN har tänk på hur jag har mått. Hur olycklig jag har varit, hur jag har känt i alla dessa år. Vilka skador han har orsakat, och sedan vad? Skrattat åt det..? Jadu, sådan är min pappa.
Jag hoppas dock fortfarande att vi kommer vandra hand i hand en dag, och då det är han som frågar: 'Är du lycklig Pisa?'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar